Skador av kraftverksturbinerna påverkar återväxten av lax och öring
Nedströmsvandringen hos vuxna laxfiskar påverkas kraftigt av kraftverkens turbiner. Men överlevnaden kan ökas med hjälp av avledare av olika slag. Bättre kunskaper om vad som påverkar vandringen nedströms kan också bidra till att man kan utveckla lämpliga strategier för att öka överlevnaden. Det framgår av en doktorsavhandling vid SLU i Umeå.
Dammar utgör ofta ett hinder för fiskvandringen mellan sötvatten och havet. John Ferguson har i sin doktorsavhandling studerat nedströmsvandringen av fisk i fem älvar i Sverige och USA, av vilka fyra är kraftverksreglerade. Arbetet fokuserades på lax och öring.
Inte fler än drygt hälften, eller närmare bestämt 55–75 procent, av de vuxna utlekta laxfiskarna (kelt) överlever nedströmspassagen vid kraftverken i Umeälven (Stornorrfors) och Piteälven (Sikfors), visar hans forskning. Av förstaårsfisken, smolten, överlever däremot så stor andel 90–95 procent.
Populationstillväxten på längre sikt påverkas i hög grad av den fiskdödlighet som kraftverkspassagerna orsakar.
Det är däremot svårt att med säkerhet uttala sig om vilka faktorer som orsakar fiskdödligheten vid kraftverkspassagen. Vissa studier har visat att den största dödligheten uppstår då fisk träffas av turbinblad. Enligt John Ferguson är det dock svårt att relatera dödligheten till enskilda mekanismer i turbinerna eller till bestämda kraftverksenheter. Studier vid McNary-dammen i Columbiafloden i staten Washington i västra USA visade att turbinpassagen ofta orsakar skador på fiskens sensoriska system, vilket ökade predationsrisken efter passagen och gav upphov till en indirekt fördröjd dödlighet som var så stor som 46 % till 70 % av den totala dödligheten.
John Ferguson har också undersökt vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera kraftverksdödligheten för nedströmsvandrande fisk. Att förändra turbinerna eller turbindriften i sig bidrar enligt avhandlingen inte till att öka överlevnaden särskilt mycket. Avledning på något sätt verkar vara en mer framgångsrik metod. Fiskpassagen genom en specialkonstruerad 3,9 km lång nedströmsavledare vid Bonneville Dam i Columbiafloden resulterade i 95 procents överlevnad, inga skador uppstod och den stress som fisken utsattes för var obetydlig. Passagetiderna för fisken var desamma som vattnets transporttid.
En delstudie i två svenska älvar visar att vattentemperaturen är en nyckelfaktor som utlöser och styr atlantlax-smoltens vandring. Vandringen sätter igång när vattentemperaturen stigit till omkring 8° C och beräknas vara allra intensivast vid 12,6° C. Med hjälp av sådan information kan man förutse när fisken anländer till kraftverk och dammar och förhoppningsvis utveckla lämpliga strategier för att öka överlevnaden hos nedströmsvandrande fisk i reglerade älvar.
Dammar utgör ofta ett hinder för fiskvandringen mellan sötvatten och havet. John Ferguson har i sin doktorsavhandling studerat nedströmsvandringen av fisk i fem älvar i Sverige och USA, av vilka fyra är kraftverksreglerade. Arbetet fokuserades på lax och öring.
Inte fler än drygt hälften, eller närmare bestämt 55–75 procent, av de vuxna utlekta laxfiskarna (kelt) överlever nedströmspassagen vid kraftverken i Umeälven (Stornorrfors) och Piteälven (Sikfors), visar hans forskning. Av förstaårsfisken, smolten, överlever däremot så stor andel 90–95 procent.
Populationstillväxten på längre sikt påverkas i hög grad av den fiskdödlighet som kraftverkspassagerna orsakar.
Det är däremot svårt att med säkerhet uttala sig om vilka faktorer som orsakar fiskdödligheten vid kraftverkspassagen. Vissa studier har visat att den största dödligheten uppstår då fisk träffas av turbinblad. Enligt John Ferguson är det dock svårt att relatera dödligheten till enskilda mekanismer i turbinerna eller till bestämda kraftverksenheter. Studier vid McNary-dammen i Columbiafloden i staten Washington i västra USA visade att turbinpassagen ofta orsakar skador på fiskens sensoriska system, vilket ökade predationsrisken efter passagen och gav upphov till en indirekt fördröjd dödlighet som var så stor som 46 % till 70 % av den totala dödligheten.
John Ferguson har också undersökt vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera kraftverksdödligheten för nedströmsvandrande fisk. Att förändra turbinerna eller turbindriften i sig bidrar enligt avhandlingen inte till att öka överlevnaden särskilt mycket. Avledning på något sätt verkar vara en mer framgångsrik metod. Fiskpassagen genom en specialkonstruerad 3,9 km lång nedströmsavledare vid Bonneville Dam i Columbiafloden resulterade i 95 procents överlevnad, inga skador uppstod och den stress som fisken utsattes för var obetydlig. Passagetiderna för fisken var desamma som vattnets transporttid.
En delstudie i två svenska älvar visar att vattentemperaturen är en nyckelfaktor som utlöser och styr atlantlax-smoltens vandring. Vandringen sätter igång när vattentemperaturen stigit till omkring 8° C och beräknas vara allra intensivast vid 12,6° C. Med hjälp av sådan information kan man förutse när fisken anländer till kraftverk och dammar och förhoppningsvis utveckla lämpliga strategier för att öka överlevnaden hos nedströmsvandrande fisk i reglerade älvar.
Kommentarer